Jag vaknade av min irriterande ringsignal,kvackande ankor,och flög upp ur sängen.

- Shit,jag måste fan byta ringsignal,mumlade jag för mig själv medans jag tog
min rosa morgonrock och gick ut till badrummet.

Sedan klev jag in i duschen,som vanligt tänker jag att jag bara ska duscha i
5 minuter..men så blir de ju verkligen inte. Speciellt inte på morgonen,på nåt
konstigt sätt så är vattnet alltid varmare då.

Efter ungefär 20 minuter så klev jag ut ur duschen och virade en handduk runt mig.
Jag gick sedan in på mitt rum igen,där jag klädde på mig ett par svarta adidas
byxor,en svart,ganska tajt tröja och vita strumpor.

Sen gick jag fram till sminkbordet och började sminka mig. Foundation,puder,
bronzer,läppstift,och sedan självklart lösögonfransar+mascara.
Jag fönade sedan håret med min rosa hårtork och sedan plattade jag mitt långa
blonda hår.

När jag gjort i ordning mig så tog jag min svarta Michael Kors väska och slängde
ner min svarta skinnjacka,min extra sminknessecär och min laddare till mobilen.
Resten av alla grejerna hade jag redan i väskan.
Sedan tog jag min mobil och satte i mina vita hörlurar,gick sedan in på Spotify
och lyssnade på min favorit lista. Självklart hade jag inte premium så det kom ju
en massa jävla reklam var femte minut. Jag klev ut ur dörren och började gå mot
bussen. Musiken i mina öron avbryts och mobilen ringer istället.
 ( EMELIE MIN TVILLING ) stog de på skärmen. Jag svarade.

- A,tja?
- Hallå,Alice är du påväg eller? Klockan är kvart i 8 och du vet att vi
alltid missar bussen.
- Men ja chilla,är påväg.
- Okej bra då ses vi snart.
- Ciaooo!

Emelie är min bästa vän och har varit det sen vi var små och gick på mellanstadiet.
Vi möts alltid halvvägs till bussen när vi ska till skolan.

Jag fortsatte gå,och där några meter framför mig står min blonda bästa vän,
som är typ en kopia av mig.

-haha hej,har du väntat länge eller? sa jag o flina.
- Äsh,bara 10 minuter din idiot,sa Emelie,skrattade och skoj slog mig i huvudet.

- FAN! SHIT! Skrek jag och började springa ner för backen.
- Vad är de?! ropade Emelie och såg panikslagen ut.
- BUSSEN! svarade jag tillbaka och Emelie började också springa.

Nu var vi bara 10 meter ifrån busshållsplatsen,och precis då så åker bussen iväg.
Jag och Emelie stannar och suckar.

- FAN! skrek jag.
Sedan gick jag och Emelie och satte oss på bänken.